Detta är en betaversion av Skolverkets nya webbplats som enligt plan ska lanseras i slutet av juni. Innehållet är fortfarande under uppbyggnad och det kan hända att den information du söker saknas. Besök i så fall www.skolverket.selänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Webbplatsen använder kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om kakor.

Viktigt att motverka fusk med nationella prov

Den senaste tiden har flera nationella prov läckt ut i förväg genom att provuppgifter eller facit spridits i sociala medier. Skolverket ser mycket allvarligt på fusket.

- Vi arbetar hela tiden med frågan vad vi kan göra ytterligare för att minska risken för fusk. Vi vänder på alla stenar. Fusket är ett gemensamt problem för Skolverket och skolorna så i det arbetet behöver vi ha en dialog med lärare och rektorer, säger Anders Boman, enhetschef på Skolverket.

När nationella prov sprids i förväg skapar det stora problem för lärare och elever. De nationella proven är ett av flera viktiga underlag som lärarna har när de ska bedöma och betygsätta elevernas kunskaper. I många fall beror spridningen på att skolor inte har hanterat proven utifrån våra regler.

- Om proven hanteras korrekt ska inte elever eller andra kunna komma över proven och fotografera av dem. Provförsändelserna får öppnas först dagen innan av behörig skolpersonal och då aldrig lämnas utan uppsikt. De ska hållas inlåsta när de inte hanteras av behörig personal. Facit får överhuvudtaget inte öppnas förrän efter provet. Våra regler är mycket tydliga och skärptes ytterligare efter förra årets spridning, säger Anders Boman, chef Skolverkets enhet för nationella prov.

Skolverkets och skolornas ansvar

Skolverkets ansvar är att skapa, distribuera och besluta om vissa regler för de nationella proven. När proven väl har anlänt till skolorna är det skolans ansvar att se till att proven hanteras säkert. Skolorna får proven i god tid innan provdagen, i en del fall någon vecka i förväg. Detta för att säkra att alla skolor har provet på provdagen och att lärare ska hinna anpassa proven för elever med särskilda behov. Även bedömningsanvisningarna, facit, skickas med i försändelserna istället för i efterhand.

- I dagsläget har vi valt att göra så eftersom lärare många gånger vill sätta igång med rättningen direkt. Modellen att skicka i efterhand provades för ett par år sedan. De kraftiga reaktioner Skolverket då fick från lärare var att det försvårade bedömningsarbetet då rättningen försköts i tid. Våren i skolan upplevs av många lärare som mycket stressig. I vårt arbete att motverka spridningen är detta dock en sak att överväga igen. Alla åtgärder som kan leda till att spridning elimineras bör vidtas, säger Anders Boman.

Ersättningsprov kan användas om skolan misstänker spridning

Om en rektor bedömer att elever sett provet i förväg så kan rektor besluta om att skolan använder ett ersättningsprov. Det innebär ofta stor stress och logistiska utmaningar på provmorgonen bland ansvariga lärare. Det är rektorn på respektive skola som avgör om ersättningsprov ska användas.

- I debatten har Skolverket fått kritik kring att rektor ansvarar för användande av ersättningsprovet. En fördel med rådande ansvarsfördelning är att det är rektor som har bäst kunskap om situationen kring dennes elever. Fusket upptäcks nästan uteslutande först av elever och sedan av skolans lärare varpå rektor informeras. Alternativet är att Skolverket bestämmer att alla elever ska göra ersättningsprov. Beslutet omfattar då ca 100 000 elever utan att någon hänsyn tas till den kunskap som finns om spridning lokalt, det är också mycket problematiskt, säger Anders Boman.

Möjligheter att rapportera fusk till Skolverket

I den aktuella debatten om de nationella proven har Skolverket fått kritik för att inte ha kontaktvägar öppna utanför kontorstid för att ta emot information om provläckor från skolpersonal. Vid tidigare spridning av nationella prov har information kommit till oss i ett tidigare skede och vi har kunnat agera och gå ut med information. I de senaste fallen har vi fått information väldigt nära provtillfället, sent på kvällen innan provdagen eller tidigt på morgonen samma dag. Det aktualiserar behovet av ökad beredskap och vi ser nu över våra rutiner.

Digitalisering av proven kommer men tar tid

I debatten förs också digitala nationella prov fram som en lösning på provfusket. Vi instämmer i att det kommer lösa många av de här problemen. Att digitalisera de nationella proven tar tid. Många pusselbitar måste vara på plats. Vi måste försäkra oss om att alla skolor har nödvändig teknik och kompetens för att kunna genomföra proven digitalt. Beredskapen på skolorna ser väldigt olika ut idag. Digitaliseringen av nationella prov är ett av de största it-projekt som genomförts i landet och samtidigt en stor förändring av arbetssätt på skolorna. Tusentals skolor och hundratusentals elever påverkas. Vi måste säkra att de digitala nationella proven blir användarvänliga, rättssäkra och att de stöttar betygssättningen. En försöksverksamhet på 100 skolor startar i år och 2022 börjar proven att levereras digitalt.

Vad gör Skolverket för att hindra spridning av nationella prov?

För frågor kontakta

Anders Boman, Skolverkets enhet för nationella prov, 08-527 333 00 (Skolverkets presstjänst)

Publicerades den 25 april 2018 klockan 20:22.

Till toppen Gå till toppen på sidan