Detta är en betaversion av Skolverkets nya webbplats som enligt plan ska lanseras i slutet av juni. Innehållet är fortfarande under uppbyggnad och det kan hända att den information du söker saknas. Besök i så fall www.skolverket.selänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Webbplatsen använder kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om kakor.

Extra anpassningar och särskilt stöd i skolan

Alla elever har rätt till ledning och stimulans i skolan för att, utifrån sina förutsättningar, nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. För vissa elever kan det innebära extra anpassningar eller särskilt stöd.

Extra anpassningar och särskilt stöd ska skolan ge de elever som har svårt att uppfylla kunskapskraven. Skolan ska ge de anpassningar och det stöd som krävs, så långt det är möjligt, för att eleven ska uppnå kunskapskraven.

Vad är extra anpassningar och särskilt stöd?

Vad är extra anpassningar?

Extra anpassningar är en mindre ingripande stödinsats som normalt är möjlig att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen. Det måste inte fattas något formellt beslut om denna stödinsats. Bestämmelserna om extra anpassningar gäller för elever i alla skolformer samt för fritidshemmet.

Källa: Skolverkets allmänna råd om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, sidan 11.

Vad är skillnaden mellan extra anpassningar och särskilt stöd?

Det är insatsernas omfattning eller varaktighet, eller både omfattningen och varaktigheten, som skiljer särskilt stöd från sådant stöd som ges i form av extra anpassningar. Beslut om extra anpassningar tas av elevens lärare. Om det inte räcker, eller om det finns särskilda skäl att anta att extra anpassningar inte kommer att räcka, så ska det utredas av rektor. Särskilt stöd brukar vara mer omfattande och pågå under en längre tid. När det gäller särskilt stöd så innebär det att ett åtgärdsprogram ska utarbetas och beslutas av rektor.

Nedan ges några exempel på vad som är extra anpassningar och vad som är särskilt stöd:

Några exempel på extra anpassningar

  • att planera och strukturera ett schema över skoldagen.
  • ett undervisningsområde förklarat på annat sätt.
  • extra tydliga instruktioner eller,
  • stöd att sätta igång arbetet.
  • hjälp att förstå texter.
  • digital teknik med anpassade programvaror.
  • anpassade läromedel.
  • någon extra utrustning.
  • extra färdighetsträning.
  • enstaka specialpedagogiska insatser.

Några exempel på särskilt stöd

  • regelbundna specialpedagogiska insatser i ett visst ämne, till exempel med en speciallärare under en längre tid.
  • placering i en särskild undervisningsgrupp.
  • enskild undervisning.
  • anpassad studiegång, vilket innebär avvikelser från timplanen och de ämnen och mål som gäller för utbildningen, exempelvis att ett ämne eller delar av ett eller flera ämnen tas bort.
  • reducerat program i gymnasieskolan – med samma förutsättningar som för anpassad studiegång men kopplat till kurser.
  • reducering av nationellt program i gymnasiesärskolan.

Hur ska extra anpassningar dokumenteras?

Om en elev får stöd i form av extra anpassningar ska detta, när det gäller årskurs 1-5, dokumenteras i elevens skriftliga individuella utvecklingsplan.

När det gäller årskurs 6-9 i grundskolan och gymnasieskolan har Skolverket inte gett några särskilda rekommendationer kring hur extra anpassningar ska dokumenteras. Det är rektorn som beslutar hur dokumentationen ska se ut i dessa årskurser och skolformer.

Extra anpassningar ska inte skrivas in i åtgärdsprogram eftersom dessa inte går att överklaga.

Källor: Skolverkets allmänna råd om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, sidan 16, 3 kap. 5 a § och 9 § skollagen, 10 kap. 13 § skollagen.

Utredningar

När ska en utredning om särskilt stöd göras?

Om det finns farhågor om att en elev inte kommer att nå miniminivån på kunskapskraven, trots att eleven har fått stöd i form av extra anpassningar, ska rektor se till att skyndsamt utreda elevens behov. Behov av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation.

Källa: 3 kap. 8§ skollagen.

Vad menas med att skyndsamt utreda behovet av särskilt stöd?

I skollagen finns det inte någon definition av ”skyndsamt” eller vad det innebär att en utredning görs enkelt och snabbt. Skolverket har inte heller definierat begreppen i sina allmänna råd om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Ytterst är det rektorn på skolan som avgör inom vilken tidsram som en utredning ska genomföras och hur omfattande en utredning ska vara.

Vad menas med andra svårigheter i sin skolsituation?

En rektor ska utreda en elevs behov av särskilt stöd om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Exempel på andra svårigheter kan vara en elev med en funktionsnedsättning, psykosocial problematik, psykisk ohälsa, svårigheter i det sociala samspelet, koncentrationssvårigheter samt upprepad eller långvarig frånvaro. Om utredningen kommer fram till att eleven är i behov av särskilt stöd så ska man ta fram ett åtgärdsprogram. Detsamma gäller i de fall där eleven inte når de kunskapskrav som minst ska uppnås och extra anpassningar inte är tillräckliga. Det är även möjligt att sätta in extra anpassningar för en elev som uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation.

Källor: 3 kap. 8 § skollagen, Skolverkets allmänna råd om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, sidan 12-13.

Vad ska en utredning om särskilt stöd innehålla?

Utredningar av elevers behov av särskilt stöd kan vara olika omfattande. I en del fall kan en utredning göras relativt enkelt och snabbt. I andra fall krävs en mer grundlig utredningsinsats då elevens hela skolsituation behöver kartläggas och analyseras. Utredningen kan till exempel bestå av två delar. Först görs en kartläggning av elevens svårigheter och skolsituation på individ-, grupp- och skolnivå. Efter kartläggningen görs en pedagogisk bedömning av elevens eventuella behov av särskilt stöd.

Källa: Skolverkets allmänna råd om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, sidan 28 och 30.

Kan rektorn delegera?

Ja, själva uppdraget att göra en utredning kan rektorn delegera till någon i personalen på skolenheten, eller så kan rektorn själv utföra denna.

Källa: Skolverkets allmänna råd om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, sidan 28.

Vilken roll ska elevhälsan ha?

Enligt skollagen ska rektorn, eller den som ansvarar för utredningen, samråda med elevhälsan inför utredningen om särskilt stöd, om det inte är uppenbart att det inte behövs. Behovet av samarbete varierar, men det är endast i undantagsfall som det är uppenbart att samråd inte behövs med den del av elevhälsan som har specialpedagogisk kompetens.

I samband med en mer grundlig utredning är det viktigt att skolan, utöver personal med specialpedagogisk kompetens, även involverar andra delar av elevhälsan för att få en helhetsförståelse av situationen. Det kan vara skolläkaren, skolsköterskan, psykologen eller kuratorn på skolenheten. Om det finns behov av att göra en mer omfattande specialistutredning kan extern utredningskompetens behöva anlitas, till exempel en logoped eller en person som arbetar med habilitering. De utlåtanden som kommer från sådana externa utredningar kan fungera som ett ytterligare underlag för att göra pedagogiska bedömningar av elevens eventuella behov av särskilt stöd. När den som ansvarar för utredningen ser ett behov av att anlita extern utredningskompetens är det nödvändigt att underrätta rektorn om detta.

Källa: Skolverkets allmänna råd om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, sidan 28.

Hur ska skolan samarbeta med vårdnadshavare?

Skolan ska samverka med vårdnadshavare i så stor utsträckning som möjligt. De kan och vill ofta bidra med viktiga bitar i det pussel som ska läggas.

Behöver vårdnadshavare ge sitt medgivande?

Skolan behöver vårdnadshavarnas medgivande till att läkare eller psykolog gör bedömningar i samband med utredningen. Däremot behövs inget medgivande när skolan gör den pedagogiska bedömningen. Om vårdnadshavare skulle ha invändningar mot de insatser skolan gör för att hjälpa en elev att nå kunskapskraven kan de överklaga innehållet i ett åtgärdsprogram. De kan också överklaga om rektorn beslutat att eleven inte behöver särskilt stöd. I övrigt kvarstår skolans ansvar att ge eleven den undervisning han eller hon behöver. Skolan får aldrig ge upp om en elev.

Källor: 28 kap. 16 § skollagen, Skolverkets allmänna råd om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, sidan 30.

Enskild undervisning, särskild undervisningsgrupp och anpassad studiegång i grundskolan

Vad innebär ett beslut om särskild undervisningsgrupp?

Rektorn får besluta att en elev ska undervisas i en annan undervisningsgrupp än den som eleven normalt tillhör om det finns särskilda skäl. Detta kallas för särskild undervisningsgrupp. Det är rektorn som beslutar om särskild undervisningsgrupp och beslutet ska fattas inom ramen för ett åtgärdsprogram. Rektorn får inte delegera beslutet.

Särskild undervisningsgrupp kan vara att en elev får undervisning i en annan grupp inom skolan. Det kan också vara undervisning i andra lokaler med annan personal i en kommungemensam grupp, ibland i så kallade skoldaghem eller resursskolor. Skälet till att en elev placeras i en särskild undervisningsgrupp kan förutom inlärningsproblematik vara social problematik eller olika funktionsnedsättningar.

Det är viktigt att skolan först prövar alternativet att låta eleven gå kvar i den ordinarie gruppen med särskilt stöd, om man bedömer att detta fungerar för eleven.

Källor: 3 kap. 11 § skollagen, Skolverkets allmänna råd om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, sidan 34 och 39-40.

Vad innebär ett beslut om enskild undervisning?

Rektorn får besluta att en elev ska undervisas enskilt om det finns särskilda skäl. Det kallas för enskild undervisning. Det är rektorn som beslutar om enskild undervisning och beslutet ska fattas inom ramen för ett åtgärdsprogram. Rektorn får inte delegera beslutet.

Skälet till att en elev får enskild undervisningsgrupp kan förutom inlärningsproblematik vara social problematik eller olika funktionsnedsättningar. Det är dock inte enskild undervisning om en elev vid ett eller ett par tillfällen i veckan får sin undervisning utanför den ordinarie klassens ram. Det avgörande är hur långvarig och omfattande placeringen är.

Det är viktigt att skolan först prövar alternativet att låta eleven gå kvar i den ordinarie gruppen med särskilt stöd, om man bedömer att detta fungerar för eleven.

Källor: 3 kap. 11 § skollagen, Skolverkets allmänna råd om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, sidan 34 och 39-41.

Vad innebär ett beslut om anpassad studiegång?

Anpassad studiegång innebär att skolan får göra avvikelser från timplanen, ämnena och de mål som annars gäller för utbildningen för en enskild elev. Det kan t.ex. innebära att eleven får mer eller mindre undervisningstid i ett ämne, eller inte läser ämnet alls. Anpassad studiegång förutsätter att särskilt stöd inte i tillräcklig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar. Det är rektorn som beslutar om anpassad studiegång. Beslutet ska fattas inom ramen för ett åtgärdsprogram. Rektorn får inte delegera beslutet.

Ett beslut om anpassad studiegång måste föregås av noggranna överväganden, eftersom det kan innebära att eleven lämnar grundskolan utan fullständig utbildning och utan behörighet till gymnasieskolans nationella program. Därför är det viktigt att avvikelserna inte är mer omfattande än nödvändigt och att det görs noggranna överväganden omkring vilka delar av ett ämne som det är lämpligt att göra avvikelser ifrån. Om eleven kan delta i åtminstone delar av undervisningen i ett ämne ökar elevens förutsättningar att i ett senare skede kunna göra en prövning och därmed få ett betyg i ämnet.

Källor: 3 kap. 12 § skollagen, Skolverkets allmänna råd om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, sidan 34 och 39-41.

Förskolan

Vad gäller för särskilt stöd i förskolan?

Ett barn i förskolan ska få det stöd som barnets speciella behov kräver om det av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling. Det är förskolechefen som ska se till att barnet ges sådant stöd. Barnets vårdnadshavare ska få möjlighet att delta när man utformar de särskilda stödinsatserna.

I förskolan finns inte rätten till åtgärdsprogram på det sätt som det finns för grundskolan och gymnasieskolan, utan det är förskolechefen som bestämmer om hur åtgärderna ska dokumenteras.

Källa: 8 kap. 9 § skollagen.

Gymnasieskolan

Gäller rätten till extra anpassningar och särskilt stöd även i gymnasieskolan?

Ja, samma rätt till extra anpassningar och särskilt stöd gäller för gymnasieskolan som för de obligatoriska skolformerna.

Rätten att gå om en kurs i gymnasieskolan

Om en elev får betyget F på en kurs har hon eller han rätt att gå om kursen en gång. Har eleven slutfört kursen två gånger utan att få ett godkänt betyg får eleven gå om kursen ytterligare en gång, om det finns särskilda skäl. Har eleven fått betyget F på flera kurser kan en åtgärd vara att eleven går om ett läsår. Det är rektorn som fattar beslut, efter att ha samrått med eleven, berörda lärare och, i de fall eleven inte är myndig, med elevens vårdnadshavare.

Källa: 1 kap. 5§ gymnasieförordningen.

Reducerat program i gymnasieskolan

Reducerat program innebär att en elev befrias från undervisningen i en eller flera kurser eller gymnasiearbetet. Om en elev har följt ett reducerat program får skolan inte utfärda en gymnasieexamen vilket får konsekvenser för elevens möjligheter att studera vidare.

Källor: 8 kap. 4 § 2 st. gymnasieförordningen, 1 kap. 6§ gymnasieförordningen.

Förlängd undervisning i gymnasieskolan

Huvudmannen (kommunen för en kommunal skola eller styrelsen för en fristående skola) får besluta att undervisningen på ett nationellt program för en elev i gymnasieskolan får fördelas över längre tid än tre år. Det gäller om eleven har läst ett reducerat program eller om det med hänsyn till elevens förutsättningar i övrigt finns särskilda skäl för det.

Källa: 9 kap. 7§ gymnasieförordningen.

Individuellt anpassat program

För att rektorn ska kunna besluta om att en elevs utbildning får avvika från vad som annars gäller, genom att byta ut kurser, gäller följande:

  1. Beslut om att byta ut en viss kurs måste fattas innan eleven har påbörjat kursen.
  2. Elevens utbildning som helhet måste kunna hänföras till ett nationellt program.
  3. Kraven för examen från det aktuella programmet måste kunna uppfyllas.
  4. Beslutet måste fattas före utgången av det andra läsåret.

Vad som krävs för att utbildningen ska kunna hänföras till ett nationellt program är en bedömning som rektorn får göra. Till sin hjälp har rektorn programmets examensmål. De krav som ställs för att en examen ska kunna utfärdas för en elev utgör också en begränsning av vilka kurser som kan bytas ut. I en yrkesexamen ska det exempelvis ingå kurser om 400 godkända poäng inom de programgemensamma ämnena. Av bilaga 3 till skollagen framgår vilka gymnasiegemensamma ämnen som ska ingå i de nationella gymnasieprogrammen och i vilken omfattning. Enligt Skolverket kan rektorn inte fatta beslut om att ta bort ett gymnasiegemensamt ämne eller frångå den minsta fastslagna omfattningen av ett sådant ämne. Ett gymnasiegemensamt ämne kan ingå med fler poäng, men då krävs en individuell anpassning.

Källa: 9 kap. 4§ gymnasieförordningen.

Vuxenutbildning

Vilken rätt till extra anpassningar och särskilt stöd har man i vuxenutbildningen?

Det finns ingen skyldighet att inom kommunal vuxenutbildning erbjuda särskilt stöd som en åtgärd. Däremot gäller bestämmelserna om extra anpassningar vilket innebär att en elev inom vuxenutbildningen har rätt till extra anpassningar om man befarar att eleven inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Extra anpassningar är en stödinsats av mindre ingripande karaktär som normalt är möjlig för lärare och övrig skolpersonal att genomföra inom ramen för den ordinarie undervisningen.

Källa: 3 kap. 6§ skollagen.

Till toppen Gå till toppen på sidan