Detta är en betaversion av Skolverkets nya webbplats som enligt plan ska lanseras i slutet av juni. Innehållet är fortfarande under uppbyggnad och det kan hända att den information du söker saknas. Besök i så fall www.skolverket.selänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Webbplatsen använder kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om kakor.

Forskning

Skolverket sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning inom utbildningsområdet. De olika universitet och högskolor som utför uppdraget svarar självständigt för urval och kvalitetssäkring.

Hitta forskningsartiklar

Här kan du söka bland Skolverkets forskningsartiklar. Använd filtret nedan för att hitta områden utifrån dina behov och arbetsområden. Kryssa för kategorier eller använd sökrutan genom att skriva i en kategori från orden i filtret. Om det inte dyker upp träffar beror det på att begreppet du söker på inte finns med i filtret.

Visa filtreringsfilter
Skolform eller verksamhet
Rensa









Visa mer
Fokusområde
Rensa





















Visa mer
Ämne
Rensa






















Visa mer

träffar

"Bråkiga" elever är den grupp som skolan minst lyssnar till och som är minst omtyckt. När eleverna själva berättar hur de upplever sin situation i skolan beskriver de sin situation som att de är kuvade och exkluderade.

Lärande, personlighetsutveckling och ökad omvärldskunskap är några av effekterna i en mycket positiv bild av internationellt skolutbyte som Mikael Wingård tecknar i en lic-avhandling. Men den enskilde lärarens engagemang är avgörande för om det ska bli något samarbete.

Det finns idag mycket forskning som visar att arbetssätt som fokuserar på att elever ska tillägna sig strategier för att bättre kunna förstå texter ofta ger mycket goda resultat.

Uppgifterna i de nationella proven i svenska har blivit mer omfångsrika över tid och lämnar ganska lite över till elevens egen tolkning av litteraturen. Det konstaterar Eva Nilson i sin avhandling Att skapa en läsare.

Tror du att den elektriska strömmen är starkare när den är på väg in i en glödlampa än när den är på väg ut? I så fall hyser du en klassisk och mycket vanlig alternativ uppfattning inom fysiken, enligt professor Reinders Duit från Tyskland.

Varje person delar in världen i grundläggande kategorier och egenskaper. Det är viktigt att ta hänsyn till hur elever gör denna indelning för att förstå elevernas begreppsförståelse och hur de lär sig. Mycket av forskningen har hittills varit för snäv, menar forskare.

Matematik, teknik och naturvetenskapliga ämnen kräver en hög grad av abstrakt tänkande. Samtidigt kräver de goda förmågor att visualisera och att använda visuell information. Därför blir det en särskild utmaning att lära ut dessa ämnen till elever med funktionsnedsättningar inom synområdet.

Elevers minskade intresse för naturvetenskap kan motverkas om de får använda sin kunskap på ett sätt som liknar verkligheten utanför skolan. Det är en av förhoppningarna på autentiskt lärande. Ny forskning tyder på att autentiska inslag kan påverka hur eleverna lär sig. Det öppnar både möjligheter och utmaningar.

Genom att som lärare lyssna till, analysera, bemöta och ta hand om barnens frågor får man viktiga utgångspunkter för sitt vidare arbete, menar forskare.

Verksamheten i förskolan ska utgå från barns perspektiv och barnen ska ha inflytande och uppleva att de blir lyssnade på. Få invänder nog, men hur gör man? I fem olika studier berättar forskare hur personalen på olika sätt kan låta barnen bli delaktiga i förskolans arbete med dokumentation och utvärdering.

Man kan studera vad och hur barn mellan ett och tre år lär sig om naturen i förskolan genom att titta på vad de gör när de leker utomhus. Det går att forska på barns lärande även innan barnen lärt sig tala vilket ger nya verktyg för lärare i förskolan att dokumentera och reflektera över barns lärande, visar avhandling.  

Flerspråkiga pedagoger kan underlätta arbetet med att få barnens modersmål att vara ett komplement till svenska i det dagliga pedagogiska arbetet. På så sätt kan barnens språkliga bakgrund matchas vilket borde vara en angelägen fråga för förskolechefer menar forskare.

Förskolans tradition av att se fostran, omsorg och lärande som en helhet påverkar de bedömningar som görs. Förskollärarna upplever ett dilemma där de å ena sidan ska bedöma förskolans kvalitet snarare än enskilda barns resultat och å andra sidan ska dokumentera varje barns utveckling och lärande.

Elevernas kontroll över det egna lärandet är en nyckel till studieframgång för alla elever. Det menar Andrade & Brookhart som kopplar samman forskning om självreglerat lärande med forskning om bedömning och visar hur bedömningspraktiker kan stärka elevernas självreglerande förmåga.

Elever upplever att bedömning är viktig och att den påverkar deras agerande i klassrummet men också att de stressas av bedömning. Många gånger förstår heller inte elever de förväntningar som riktas på dem.

Varför tycker elever ibland att naturvetenskap är svårt att lära sig? En anledning är att eleverna har med sig intuitiva uppfattningar om hur världen fungerar när de kommer till klassrummet. Denna förståelse stämmer inte alltid med naturvetenskapens begrepp, men är ofta väl förankrad hos eleven.

För de flesta betyder inkludering att man undviker särlösningar såsom till exempel särskilda undervisningsgrupper. Många lärare är positiva till idén men känner sig samtidigt osäkra på hur man ska undervisa för att kunna nå alla elever.

Bedömning har blivit en allt större del av lärares vardag och vikten av återkoppling har betonats från många håll. Men beläggen för återkopplingens betydelse i skolsammanhang är kanske inte så robusta som det har gjorts gällande, enligt en kritisk granskning av några av de metastudier som många forskare refererar till.

Uppfattar du dina och elevernas egenskaper som fasta och opåverkbara? I så fall har du ett statiskt mindset. Om du däremot tror att egenskaper kan utvecklas genom ansträngning så är ditt mindset dynamiskt. Beröm för intelligens och talang ger signaler som bidrar till att skapa ett statisk mindset där barnet drar slutsatsen att eftersom de är smarta när de lyckas så är de dumma när de misslyckas.

Få vetenskapliga debatter har varit hårdare och mer prestigefyllda än den som handlade om huruvida den begynnande läsaren ska lära sig avkoda det skrivna språket bokstav för bokstav eller om det räcker att lära sig känna igen skrivna ord som helheter.

Bilder i läromedel förutsätts ofta vara ett hjälpmedel för att eleverna ska få ökat stöd att förstå innehållet i en text. För den som inte kan ta till sig informationen i bilden kan bilden i stället vara negativt för lärandet. De eleverna missar då det som bilden är tänkt att tillföra.

2019 presenteras en nationell biblioteksstrategi för hela landet – och där ges skolbiblioteken extra tyngd. Cecilia Gärdén har inom ramen för det arbetet kartlagt vad svensk och internationell forskning skriver om skolbibliotekens relation till elevernas lärande.

En bra skola klarar att hantera den variation av barn som normalt finns på varje skola och ger eleverna goda förutsättningar både socialt och vad gäller lärande. Sådana skolor ser elever i behov av särskilt stöd som betydelsefulla elever. S

Grundskolan fungerade bra och stöd från engagerade högstadielärare hjälpte eleverna. Under gymnasiet var det tvärtom – såväl lärare som rektorer upplevdes i flera fall som hinder. Så beskriver unga vuxna med migrationsbakgrund sin skoltid.

Förskolans uppdrag om jämställdhet är på många vis en stor utmaning visar Skolinspektionens kvalitetsgranskningsrapport Förskolans arbete med jämställdhet. Dessutom visar nyligen publicerad textforskning tydligt på behovet av att förskolan möter sina barn med ett fokus på jämställdhet.

Skolan ska vara inkluderande, annars kan man inte uppnå exellens - en kvalitetsmässigt exceptionellt hög nivå – och rättvisa, samt vara ett reellt uttryck för demokratin Det hävdar Thomas Skrtic, som haft en stor påverkan på synen på specialpedagogik.

Tvåspråkiga elevers båda språk är viktiga resurser vid undervisning i naturvetenskap. En ny studie visar att elever bland annat hjälper varandra med okända svenska vardagsord genom att översätta. Resultaten visar även att det är viktigt att eleverna får stöd för att undvika missförstånd kring framförallt vetenskapliga begrepp.

Förskolans verksamhet ska stimulera barnen att vidga sina intressen och inte begränsas av stereotypa uppfattningar. Dans som rörelseaktivitet i förskolan kan vara ett sätt att göra detta, men att arbeta könsneutralt är en utmaning.

Att använda datoranimationer i undervisningen kan vara ett fruktbart sätt att lära sig att förstå olika naturgeografiska processer. När en grupp arbetar tillsammans med animationerna en dator kan mer erfarna elever fungera som sociala resurser i klassrummet. Men det är inte alltid som lärande sker, och läraren har en central roll i att strukturera och följa upp undervisningen.

Barn med nedsatt hörsel och döva barn har ett mycket svårt utgångsläge för att lära sig läsa och skriva. Den tekniska utvecklingen har nu markant förbättrat förutsättningarna.

– Framtidens skola är för mig en skola baserad på vetenskaplig grund och med ambitioner att ta tillvara alla barns förmågor och förutsättningar, till exempel genom att använda IKT (informations- och kommunikationsteknik). Det säger Jane Brodin, professor emerita vid Stockholms universitet.

Att öka kunskapen om hur barn använder datorplattor som Ipad på svenska förskolor och vilka tecken på lärande som barnen visar, är syftet med Petra Petersens avhandlingsprojekt. Intresset för digitala medier och lärande väcktes när Petra arbetade som förskollärare.  

Inom ledarskapsforskningen har intresset för kollektiva aspekter av ledarskap ökat under senare år. Delat ledarskap mellan chefer är en del av denna trend. Huvudtendensen i forskningen pekar på fördelar för såväl de chefer som delar ledarskap som för deras verksamheter.

Från förskola, via förskoleklass till första klass, möter en del barn inkluderande lösningar medan andra segregeras. Barn med mycket stort behov av stöd möter allra störst förändringar under sin ”utbildningsväg”. och utsätts för risken att tappa kamratkontakter. Resultaten i en avhandling pekar på att etablerade kamratkontakter inte ses som lika viktiga som för övriga barn.

Beteendeproblematik är ett globalt mycket debatterat och omstritt område. Kanske mest omstritt inom hela utbildningsområdet, enligt professor Philip Garner. Det råder oenighet om hur sådan problematik yttrar sig, hur den uppstår, hur den ska hanteras, benämnas och definieras.

I Essunga har ändrat tänkande vänt en negativ trend till framgång. Rektorns upprepade mantra har varit att ”alla ska lyckas i klassrummet och att det är skolans ansvar!”. Traditionen att skylla ifrån sig har brutits.

En av skolans största utmaningar är att klara av mångfalden. Det menar Julie Allan, professor i Equity and Inclusion vid University of Birmingham. Elever är olika i en mängd avseenden och många lärare upplever det som en stor utmaning att undervisa alla elever.

Lärare behöver använda flera olika metoder för att få syn på hur eleverna utvecklar sin förståelse, och det är här de digitala verktygen kan få betydelse. Men det är inte alla verktyg som hjälper läraren att få syn på vad eleverna har förstått.

Gymnasieelever delas upp på skolor och program. Nivågruppering används i stor utsträckning, specialpedagogiskt stöd ges ofta utanför elevers ordinarie klass. Joacim Rambergs avhandling visar på stora hinder för skapandet av en inkluderande och demokratisk skola.

Ett av syftena med utbildning är att utveckla elevers förmåga att lära. Trots detta lär lärare sällan ut effektiva lärstrategier. Därför är det inte överraskande att elever ofta använder ineffektiva lärstrategier. När elever ska lära att lära är det viktigt att de tidigt introduceras till effektiva lärstrategier och får hjälp att använda dem.

Elevaktiv bedömning lär elever att bedöma sitt eget och andras arbete samtidigt som arbetssätten utvecklar deras ämneskunskaper. Dessutom lär sig eleven vad som behöver utvecklas i det egna lärandet och vad hen behöver lära mer om. Det frigör också tid för lärarna.

Stöd som ges till elever med diagnoserna Aspergers syndrom eller ADHD behöver innehålla såväl psykosocialt som kunskapsmässigt stöd. Det är en av huvudslutsatserna i en avhandling från Linköpings universitet.

Elever tenderar att betrakta läroboken i historia som en absolut sanning och ställer inte kritiska frågor vid läsningen. Den kritiska och aktiva läsningen försvåras också av lärobokens upplägg med ett dominerande perspektiv i varje avsnitt.

Den ideala återkopplingen är i många fall ouppnåelig men goda kunskaper om återkoppling är ett stöd i arbetet med denna komplexa uppgift. Det menar den amerikanska forskaren Susan Brookhart, som bland annat lyfter fram vikten av en klassrumskultur där återkopplingen synliggörs och elevers användning av återkopplingen planeras in.

Gymnasieelever lägger ansvaret för klimatförändringarna på samhället snarare än på individers handlingar, visar en studie. Enligt forskarna kan det göra det svårare att förstå hur klimatförändringen kan bromsas. Resultaten visar samtidigt att eleverna har en utvecklad bild av klimatet jämfört med tidigare studier.

Spelar det någon roll hur elever ser på kunskap när de ska lära sig naturvetenskap? Många forskare försöker svara på den frågan. Studier visar bland annat att elevers syn på kunskap kan påverka deras motivation inom naturvetenskap.

Svensk skola har idag en betydelsefull roll i fostran av framtida entreprenörer, där fokus läggs på individens egen utveckling och ekonomiska mål. Detta har skett på bekostnad av demokratiska medborgarideal såsom solidaritet och gemensamt ansvar för samhällsutveckling. visar  i avhandlingen.

Kompetensutveckling med tid för förändringsarbete, gemensamma mål, stark grupptillhörighet och att handlingsutrymmet inte inskränks ger bra förutsättningar för kollegialt lärande. Man kan minska friktion i gruppen och uppnå bättre resultat. Konflikter kan hindra för konstruktivt förändringsarbete.

Elevernas perspektiv tas sällan till vara i forskningen om inkludering. För lite intresse har också riktats mot inkluderingsprocesser inne i klassrummet. Claes Nilholm och Barbro Alm förvånas över de många bristerna i forskningen om inkludering. Det är ju för elevernas skull som inkluderingen görs.

Dialog är ett centralt begrepp inom religionsdidaktiken och kan i svenskt kursplanesammanhang närmast motsvaras av att ”skapa ömsesidig förståelse”. En holländsk studie visar att lärarens undervisningsstil och mål har betydelse för i vilken omfattning och på vilket sätt dialog förekommer i religionsundervisningen.

Elever i behov av särskilt stöd kan få fel stöd om deras uppfattningar inte tas till vara. Bristande förtroende för lärare kan göra att de slutar efterfråga hjälp och stöd.

Med jämna mellanrum dyker frågan om samtidens moraliska ansvar för historiska händelser upp. Exempelvis aktualiserades nyligen frågan om vilket ansvar vi idag har för det tvångssteriliseringar som har skett i den svenska historien. Jan Löfström avhandlar i sin artikel Finländska elevers reflektioner över historiska gottgörelser frågan om moralisk historisk skuld.

I ett internationellt perspektiv kan skolans historieundervisning syfta till att erbjuda kritiska, vetenskapliga perspektiv på historia, men den kan också användas för att förstärka en nationell identitet. Dessutom har eleverna själva med sig uppfattningar om historia in i klassrummet. Deras försök att utifrån dessa ibland motstridiga perspektiv bygga en egen meningsfull bild av historia är något som undersökts i flera internationella studier.

Det hälsofrämjande arbetet i skolan behöver utveckla strategier som tar hänsyn till flickors och pojkars olikheter vad gäller livsstil och hälsa. Detta framkommer i en avhandling skriven av Marie Wilhsson.

Barn som anses ha beteendesvårigheter väcker ofta oro och frustration. De ställer till det och de stör lärare och andra barn. Frågan är hur lärarna kan stödja dessa barns engagemang i olika aktiviteter och hur deras vardagsfungerande kan bli bättre.

Tydlig, förklarande och vägvisande – så vill elever att respons på texter ska vara. Många lärarkommentarer i texter är av det slaget, men långt ifrån all respons är det. Det visar den studie som Agnete Andersen Bueie har gjort om elevers uppfattningar om nyttan med respons på texter.

Den information som lärare får genom formativ bedömning används bara i begränsad omfattning för didaktiska beslut om den framtida undervisningen. Det riskerar att leda till att undervisningen varken möter elevers lärandebehov eller ämnesplanens krav. Det visar en studie om skrivundervisning i gymnasiet.

Varför har mina elever så svårt att förstå kemisk bindning? Det var frågan som fick läraren Anna Bergqvist att söka till en forskarutbildning. Efter en licentiatexamen inom Lärarlyftet jobbar hon nu som lektor på samma gymnasieskola som tidigare. Hälften av tiden använder hon till utveckling och forskning och spelar en viktig roll i kommunens strukturerade skolutvecklingsarbete.

Globalt sett har flerspråkighet alltid förekommit men i takt med att människor, information och produkter rör sig allt mer och snabbare över världen har flerspråkighet kommit att ägnas större uppmärksamhet, inte minst i forskningen.

Både inre och yttre motivation är av betydelse för att eleverna ska lyckas med sitt lärande på distans. Det gäller att skapa lärandeprocesser som betonar interaktivitet, kommunikation och samarbete, menar Charlotta Hilli som skrivit en avhandling om lärande i virtuella miljöer.

Att gå från språklig abstraktion till konkretion – och sedan tillbaka igen – är ett avgörande steg i begreppsutvecklingen för en individ och därmed också för lärandet. Men den här processen är inte något som går automatiskt utan den måste utvecklas och övas i medveten undervisning.

Eleverna måste få större möjlighet att ompröva, diskutera och själva värdera det historiska innehållet om undervisningen ska leva upp till kursplanens mål att utveckla elevernas historiemedvetande. Det är en viktig slutsats i Fredrik Alvéns avhandling Tänka rätt och tycka lämpligt.

Vad som menas med lek och vad som är syftet med lek skiljer sig mellan olika länder och sociala kontexter. Föreställningarna påverkar fritidspedagogers sätt att organisera lek. Genom att synliggöra föreställningar om lek och prova nya arbetssätt kan fritidspedagoger öppna för nya möjligheter.

Lärare kan hjälpa elever att lära genom att visa på likheter och skillnader, men det får inte blir för mycket variation på en gång. Det visar en artikel från högskolan i Halmstad, där tre lärare och en forskare förbättrade en lektion om joner i en learning study.

Förskolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Trots det sammankopplar sällan förskollärarna sin egen yrkesidentitet med ett vetenskapligt förhållningssätt eller teoretisk kunskap. Istället betonas förskollärares personliga egenskaper och förskollärarna menar att yrkeskunnandet utvecklas genom praktiska erfarenheter.

Tidigare forskning ofta har pekat ut förskollärares förhållande till naturvetenskap som problematiskt, men nu kommer ny forskning som visar att det förekommer en rik och varierad undervisning i naturkunskap i svenska förskolor.

Eleverna är inte alltid nöjda med den återkoppling de får och de använder den inte alltid. Jenny Green har undersökt vad som händer när gymnasielever ges en formativ återkoppling i matematik. Hon kom fram till att eleverna upplevde återkopplingen på olika sätt. Den kunde upplevas som användbar, förvirrande eller skrämmande.

Slöjdämnet har genomgått betydande förändringar över tid. I den senaste kursplanen har språket en framskjuten placering. Det ställer nya krav på slöjdlärare som fostrats i en tradition där hantverket varit i centrum.

Det norska Normprojektet visar upp starka resultat – en skrivundervisning som förändras mot mer systematik och ökad samsyn mellan lärare, hjälper de allra flesta elever att utvecklas.

Elever förstår det mesta av den återkopplingen läraren ger. Skriftlig återkoppling triggar dem till att göra fler förändringar i texten än de läraren riktar uppmärksamheten emot. De både vill och klarar av att bearbeta sina texter.

Varför ska man undervisa om geografi? Vilka kunskaper ska eleverna utveckla? Vilka erfarenheter av geografiska sammanhang och frågeställningar har eleverna? Vad ska man undervisa om? Hur ska undervisningen utformas?

Rektorer och lärare måste arbeta med hela lärmiljön för att skolor ska bli inkluderande, menar Mara Westling Allodi. Hon har i sin forskning utvecklat en modell som hon menar är användbar för rektorer och lärare som vill skapa mer inkluderande skolor.

Nyanlända elever förväntas snabbt övervinna traumatiska upplevelser av flyktingskap och anpassa sig till ett nytt samhälle. Helhetsperspektiv, samordning av mottagande och kartläggning av elevers erfarenheter samt övergång till den reguljära undervisningen är viktiga steg i att åstadkomma detta.

Kan de sista bli de första? Elever med matematiksvårigheter som fick undervisning genom arbetssättet ”Hot Math” samtidigt i klassen och i smågrupper fick betydligt bättre på uppföljande test än elever utan matematiksvårigheter som endast deltog i vanlig matematikundervisning.

I flera länder finns det sedan länge tidskrifter där historiedidaktisk forskning möter lärares klassrumsvardag och där såväl forskare som yrkesverksamma lärare och lärarutbildare skriver artiklar.

Kurs- och ämnesplaner har sedan länge syftat till att göra historieämnet mer komplext. Ändå bestod svenska gymnasielärares historieprov i hög grad av minneskontroll genom innehållsrelaterade frågor. Det visar en ny doktorsavhandling där 23 gymnasielärares prov från 2008-2009 undersökts.

De holländska forskarna Mooij och Smeets är kritiska mot skolors arbete med elever i socioemotionella svårigheter. I sin artikel "Towards systematic support of pupils with emotional and behavioural disorders" efterlyser de bland annat bättre utvärdering av insatta åtgärder.

Istället för att presentera färdiga svar bör förskollärare bedriva en undervisning som främjar barns förmåga att genomföra undersökningar, ställa olika perspektiv mot varandra och diskutera normer och moraliska dilemman. Sådan undervisning främjar barns handlingskompetens.

Små barn upplever välmående i situationer där de känner gemenskap och kan skapa tilltro till sina kunskaper och förmågor. Ett hälsofrämjande arbete i förskolan behöver därför ha fokus på interaktion och skapa en positiv atmosfär för lärandet.

Konkret textarbete och genremedvetenhet är nycklar för att höja elevers läsförmåga. Det tror forskaren Yvonne Hallesson som undersökt goda läsares beskrivningar av den egna läsningen. Utmärkande är att de har en uppsättning av lässtrategier för olika typer av texter.

Elever som har en hörselnedsättning eller är döva och som är integrerade i vanliga klassrum har lika goda sociala färdigheter som hörande barn. Det hävdas i en amerikansk studie som menar att detta går emot tidigare rön inom forskningsområdet.

För att elever ska känna sig inkluderade i en grupp, krävs att de får möjlighet att bidra till gruppens gemensamma aktiviteter och mål. Idrottsundervisning där elever med och utan funktionsnedsättningar deltar tillsammans kan leda till känslan av att vara delaktig, inte bara i skolan, utan också i gemenskapen på fritiden.

– Satsningen på de små barnens läsförmåga tycker vi är en orsak till våra goda kunskapsresultat. Vi vill att ingen ska missa chansen från början. Alla ska vara med. Alla måste få grundläggande kunskaper i modersmålet från första början. Det säger Marjatta Takala, gästprofessor vid Umeå universitet.

Förmågan att improvisera är en ofta förbisedd kvalitet hos lärare. Norska forskare hävdar dock att den behöver tränas upp. För det krävs att oerfarna lärare får stöd av erfarna kollegor.

Lärare förväntas planera för en inkluderande undervisning som omfattar alla elever, överallt och hela tiden. Detta kräver ett nytänkande kring lektionsplanering och samverkan med kollegor.

Forskningsbaserat arbete utifrån gemensam tankestil, där inkludering är viktig del, har lett till den höga måluppfyllelsen för Nossebro skola i Essunga kommun i Västra Götaland. Detta enligt den första rapporteringen i en forskningsstudie av Elisabeth och Bengt Persson, båda vid Högskolan i Borås.

Osäkerhet om framtiden och fokus på internationella kunskapsmätningar har gjort att inkludering har tappat i betydelse. Boken ”Inclusive education twenty years after Salamanca” beskriver såväl teoretiska som praktiska utmaningar vad gäller inkludering, internationellt sett.

När elever ska beskriva vad som motiverar dem i skolans lärmiljö, som numera ofta är digital, gör de ingen skillnad på digitala och analoga resurser. I stället fokuserar de på innehåll. En varierad undervisning, meningsfulla uppgifter och bedömning som är konstruktiv och framåtsyftande, är det som motiverar elever mest.

Under 1960- och 1970-talet ökade integreringen av elever med funktionsnedsättningar i skolan. Tidigare hade dessa barn varit hänvisade till specialskolor och specialklasser. I USA fanns det många som förespråkade "full inclusion" vilket betyder att ett barn alldeles oavsett grad av funktionsnedsättningar ska ha rätt att delta i undervisningen.

Förändrad syn på modersmålsämnet och integrering av modersmålslärarna i skolans egen organisation kan motverka lärarnas isolering och ämnets underordnade position. På så sätt kan skolan bli en mer inkluderande social och kulturell mötesplats.

Trots att PISA och andra internationella kunskapsmätningar har fått en allt större påverkan på det svenska skolsystemet är det inte säkert att lärarna använder dem för att förändra sitt arbetssätt. Men mätningarna kan få större genomslag om ”entusiaster” på skolorna använder dem för lägesbedömningar och utvecklingsarbete.

Internationell forskning om skolors ledning och styrning får allt större inflytande i vår nationella kontext. Denna forskning medför ofta en snävare syn på skolledarskap än vad vi är vana vid och den inrymmer också antaganden om att forskning inom utbildningsområdet ska medverka till att effektivisera skolor.

Klass bidrar till att forma hur pojkar i gymnasieåldern använder digitala medier exempelvis när det gäller informationssökning, nyhetskonsumtion, datorspel och publicering av olika slags egenproducerat innehåll.

Kollegialt lärande beskrivs idag som en nyckelfaktor för framgångsrik skolutveckling och det vetenskapliga stödet för effekterna framhålls som starkt. Men definitionerna är ofta vaga och tolkningarna av begreppet varierar. Denna otydlighet gör att satsningar på att främja ett kollegialt lärande inte självklart blir ett reellt stöd för framgångsrik skolutveckling.

Efter en satsning på kompetensutveckling i formativ bedömning ändrade lärarna sitt arbetssätt men förändringen hade ingen effekt på elevernas kunnande efter ett åt. Det visar en ny avhandling.

Många speciallärare och specialpedagoger känner sig otillräckliga på jobbet. En orsak är den komplexa yrkesrollen. Det framgår av både svenska och amerikanska studier. Rektorerna är viktiga för att skapa struktur och förutsättningar för speciallärares och specialpedagogers roller och ansvarsområden.

I takt med att allt fler former av dokumentation och bedömning förs in i svenska förskolor, betonas i forskning vikten av att utveckla kunskap om förtjänster, begränsningar och hur förenliga de olika formerna av dokumentation är med intentionerna i läroplanen.

Digitala verktyg ska ingå i svensk skola och förskola, Förändringar i styrdokumenten med syfte att stärka elevers digitala kompetens kommer att träda i kraft i juli 2018 och den nationella IT-strategin pekar ut centrala aspekter för att digitalisera skolan visar det tydligt. Ändå uppkommer diskussioner som lätt hamnar i ett antingen/eller-perspektiv.

Hur kan man förstå och möta kränkningar och mobbning på nätet? En utgångspunkt kan vara att fråga vad det innebär att gränsen mellan fritid och skola inte blir lika tydlig i och med tillgången till internet. Det som händer på internet och sociala medier, oavsett var det sker: i hemmet eller på väg till skolan, påverkar det som sker i skolan.

Känslor spelar en viktig roll för elevers motivation och engagemang. Detta är såväl lärare som forskare överens om. Ny forskning visar hur elevers känslor även är en del av själva lärandet i sig inom naturvetenskap. Men det är viktigt att känslorna fokuserar på ämnet och inte bara på aktiviteten i allmänhet.

Dokumenterade livshistorier och upplevelser som personer med funktionsnedsättningar väljer att dela med sig av kan bli ett verktyg för lärares professionella utveckling. I nästa steg kan materialet, tillsammans med lärares förändrade synsätt och större samverkan mellan kollegor, påverka den undervisning som de ska bedriva. Allt för att utveckla ett inkluderande klimat som välkomnar mångfald.

Sociala medier som bloggar och Facebook kan bidra till ökad kommunikation i undervisningen. Men för att kunna utnyttja mediernas potential för undervisning gäller det att vara lyhörd och följa studenternas val för att forma interaktion. Det visar tre studier där forskare på olika sätt har undersökt sociala medier och lärande.

Lärare med nyare lärarutbildning fokuserar mer på att anpassa skolmiljö och undervisning än att lägga fokus på funktionshindret när de undervisar elever med Aspergers syndrom. För lärare med äldre dominerar ett medicinskt förhållningssätt. Det är ett par av resultaten i en avhandling om attityder till Asperger och inkludering.

Reglerad sambedömning av erfarna lärare ses ofta som nyckeln till ökad likvärdighet i bedömning av myndigheter, inte minst när det gäller externa prov som exempelvis nationella prov.

Elevernas engagemang för skolan är stort. Men eleverna upplever att de inte alltid blir lyssnade på. Enligt eleverna är ett kännetecken för bra lärare att de bryr sig om eleverna både som elever och personer.

De formella läroplanen verkar leva i skuggan av en dold läroplan, en läroplan som är det som läraren uttrycker och som i mångt och mycket styrs av läromedlen. Det menar Lena Heikka som gjort en studie med målkommunikation med fokus på elevperspektivet.

Att göra barn till jämställda framtidsmedborgare är en viktig uppgift för förskolepedagoger. Arbetsprocessen genomsyras dock av maktrelationer där åldern är en avgörande faktor för vem som får bestämma och styra.

De materiella villkoren på en skola påverkar bland annat möjligheten att rekrytera lärare och att skaffa moderna lärandeverktyg. Detta har konsekvenser för lärarnas möjligheter att lära ut och elevernas möjligheter att lära.

För att kamratbedömning ska kunna stärka lärandet behöver eleverna ha en viss nivå på ämneskunskaperna och det krävs att de även har en viss bedömarfärdighet. De behöver öva på att urskilja skillnader i kvalitet för att kunna samtala om elevsvaren, visar en licentiatuppsats om kamratbedömning i NO i mellanstadiet.

Religionskunskapsundervisning är bra på att skapa ett gott samtalsklimat och fungerar till stora delar väl då det gäller att skapa tolerans och förståelse för ett mångkulturellt och mångreligiöst samhälle. Men är det tänkt att undervisningen också ska ge elever tillfälle att undersöka meningsfrågor och bli intellektuellt och existentiellt utmanade är det betydligt mera tveksamt, visar en brittisk undersökning.

I skolan har mobiltelefonen blivit en omstridd teknologi, störningarna från dem i klassrummet är omvittnade i media. Men forskningen inom området visar att mobiltelefoner i klassrummet inte bara är ett problem. Elever och lärare på gymnasiet använder mobiltelefonerna som verktyg i skolarbetet.

Elever som deltagit i modersmålsundervisning i somaliska presterar bättre på uppgifter av läsförståelse på somaliska än somalisktalande elever som inte deltagit i modersmålsundervisning. Det visar ett nyligen avslutat forskningsprojekt från Stockholms universitet.

Elever utvecklar olika slags kunskaper när de får använda ljud, skrift, bild och rörelse i sitt berättande, men lärare saknar ofta kunskaper och resurser för att integrera estetiska lärprocesser i undervisningen. Detta visar Märtha Andersson i sin avhandling med titeln Berättandets möjligheter. Multimodala berättelser och estetiska läroprocesser.

SO-lärare är positiva till införandet av nationella prov i SO 2014, både proven i sig och för flera av det de upplever som ökad likvärdighet och konkretisering av styrdokumenten. Men lärare kan också uppfatta att den styrning som kan sägas ske genom de nationella proven visar på statens misstro mot lärarnas professionalitet och en försvagning av deras autonomi.

De nationella proven i årskurs 3 missgynnar elever i behov av stöd. Särskilt missgynnar proven elever med annat modersmål än svenska. Anette Baggers avhandling tar upp hur lärares dilemman i provsituationen och hur eleverna påverkas.

De nationella proven i årskurs 3 missgynnar elever i behov av stöd. Särskilt missgynnar proven elever med annat modersmål än svenska. Anette Baggers avhandling tar upp hur lärares dilemman i provsituationen och hur eleverna påverkas.

Likvärdiga betyg på nationell nivå är målet för ett norskt projekt där nationella kvalitetsnivåer för text ska tas fram. Det sker i samverkan mellan forskare och ett antal utvalda skolor/lärare.

Att introducera naturvetenskap, dess förhållningssätt och språkbruk på ett systematiskt sätt kan erbjuda förskolebarn ett redskap att förstå världen med. Naturvetenskap i förskolan kan också bidra till att barn utvecklar ett intresse för kunskapsområdet. Kunskapsutvecklingen kan dessutom underlätta barnens övergång från förskolan till skolan.

En naturvetenskaplig aktivitet kan vara både intressant och lärorik för barn i förskolan. Det är inte alltid nödvändigt att förskolelärare ramar in aktiviteten som en lek. Det visar en studie från Högskolan Kristianstad, där lärare och forskare tillsammans utvecklade en aktivitet om förmultning.

I Finland skapar språkbadsprogram, där delar av den pedagogiska verksamheten bedrivs enbart på svenska, debatt. Nu har forskare visat att en strikt svenskspråkig policy i förskolan inte nödvändigtvis begränsar barnens möjligheter att använda såväl finska som svenska.          

Skolan bör undvika att behandla ”nyanlända elever” som en homogen och enhetlig grupp och bättre tillvarata deras tidigare kunskaper, erfarenheter och språkliga tillgångar som en resurs för lärande. Det visar en ny avhandling om nyanlända ungdomars utbildningsambitioner och deras möte med gymnasiets introduktionsutbildning.

Nyheter har en framskjuten roll i undervisningen i samhällskunskap. Nyheter används på olika sätt beroende på om de är integrerade i ett kunskapsområde eller om nyheterna i sig själva är utgångspunkten för undervisningen. I det första fallet står kunskapsmålet i centrum, i det senare är de ett verktyg för att nå skolans fostransmål.

Vilket är det mest framgångsrika sättet att undervisa elever som har diagnosen autism? Svaret på den frågan är att det inte finns en enda lösning som passar alla.

Kränkningar och sociala medier är en vanlig kombination när ungas medievanor diskuteras. Men ungdomar är måna om att visa omsorg och bygger starka stödjande kulturer på exempelvis Instagram eller Kik. I alla fall när det gäller de närmaste vännerna.

De otydliga urvalsprinciperna till ämnet svenska som andraspråk och vad det är som karakteriserar språket hos några elever som är födda i Sverige men ändå deltar i ämnet svenska som andraspråk undersöks i en aktuell avhandling från Uppsala universitet.

I tidskriften Acta Didactica Norge presenteras två mindre studier med stor relevans för lärares respons- och bedömningspraktik. Den ena studien visar hur olik den skriftliga återkopplingen från läraren kan se ut från ett klassrum till ett annat. Den andra påvisar uppenbara brister i kedjan mellan den information lärare får in från elevernas skrivna texter och den undervisning de sedan planerar för att stötta elevernas fortsatta skrivande.

Uttrycket pedagogiskt ledarskap används idag i många sammanhang. Med dess ökade aktualitet i statliga myndighetsdokument och myndighetsutövande har det också alltmer använts och analyserats i forskning om skolans ledarskap.

Flickor får idag bättre resultat än pojkar i skolans naturvetenskap, men det är fortfarande pojkar som får mest plats när det gäller talutrymme och uppmärksamhet på lektioner. Det visar en studie från Mittuniversitetet och Aarhus universitet. Skillnaderna i utrymme är dock mindre än för 30 år sedan.

Med hjälp av en teori om stämpling kan lärare och skolledare identifiera faktorer som underlättar eller hindrar inkludering. Stämplingsteorin förklarar förhållanden och aktiviteter som upplevs avvikande alternativt tillåtande i skolans miljö. Det som på en skola uppfattas negativt kan vid en annan värderas positivt.

Genom att anpassa undervisningen efter elevernas varierande förutsättningar – utnyttja lärarkompetenserna på bästa sätt, byta elevgrupper och ändra gruppstorlekar, kan små skolor skapa förutsättningar för inkluderande lärmiljöer även om inte tillgången till formell specialpedagogisk kompetens är en självklarhet.

I USA har ett sätt att tänka kring specialpedagogiska insatser som kallas response-to-intervention rönt stora framgångar. Finland har också börjat anamma modellen. I Sverige finns inte ens en översättning av begreppet. Grosche och Volpe går i en nypublicerad artikel igenom modellen och forskningen om den.

Att involvera professionella kulturutövare i förskolans verksamhet kan erbjuda barnen någonting utöver förskolans ordinarie skapande verksamhet. Det visar en kartläggning från Kulturrådet, som ser den konstnärliga processen som kvalitetshöjande och bland annat pekar på vikten av kompetens och expertis inom det estetiska området.

Skrivforskningen har alltid varit oense om hur stark stödstruktur en lärare ska erbjuda sina elever när de skriver texter av olika slag. I två artiklar i tidskriften Acta Didactica Norge visar dock norska forskare på en stor mängd fördelar med att använda en s.k. skrivram som stöd för elevens skrivande av framför allt faktabaserad text.

Rektorns förmåga att skapa sociala relationer och bygga en gemenskap i skolan är viktig för att skapa skolor som både är inkluderande och effektiva. Det är resultatet av en amerikansk fallstudie.

Det är inte främst av religiösa skäl som föräldrar med somalisk bakgrund väljer en muslimsk friskola för sina barn, visar en studie. Förberedelse för akademiska studier, erfarenheter av brist på respekt och förståelse utifrån religiösa och etniska perspektiv i den skola de valt bort är viktiga för dem i skolvalet.

Religionskunskapsundervisning är bra på att skapa ett gott samtalsklimat och fungerar till stora delar väl då det gäller att skapa tolerans och förståelse för ett mångkulturellt och mångreligiöst samhälle. Men är det tänkt att undervisningen också ska ge elever tillfälle att undersöka meningsfrågor och bli intellektuellt och existentiellt utmanade är det betydligt mera tveksamt, visar en brittisk undersökning.

Robotar skulle i framtiden kunna fungera som sociala aktörer i skolan – interagera med elever och främja lärande. Även om robotar potentiellt skulle kunna stödja vissa aktiviteter som är centrala i lärande, finns det risk att de för med sig negativa konsekvenser som är svåra att förutse.

Rollspel och politikerbesök är två sätt att levandegöra och verklighetsförankra undervisning om politik. Båda sätten har fördelar och nackdelar. Vid universitetet i Nottingham har dessa två metoder förenats för ett specifikt undervisningsområde. Utfallet innebär enligt lärarna själva många fördelar.

De barn som uttryckte sig på samma sätt som lärarna fick mer uppmärksamhet och kunde därmed påverka mer vid naturvetenskapliga aktiviteter i förskolan, visar en avhandling från Stockholms universitet.

Det är viktigt att rektorer involverar lärare och specialpedagoger i dialog, samarbete och reflektion i det dagliga arbetet. Att reflektera tillsammans verkar stödjande och skapar gemensamma referensramar som är viktiga förutsättningar i rektorns uppdrag att utveckla skolans arbete med elever i svårigheter, menar professor Ann Ahlberg.

Långsiktig och kontinuerlig sambedömning skapar goda förutsättningar för att på längre sikt stärka likvärdigheten samtidigt som det tillvaratar den pedagogiska potential som finns i sambedömning.

Många blivande förskollärare tänker på naturvetenskap främst som biologi, och ser samhällets framtida behov av kunskaper som det viktigaste motivet för att barn ska lära sig naturvetenskap i förskolan. Det visar en studie från Högskolan Kristianstad.

Ämnesintegrerad undervisning kan under rätt förutsättningar både ge en helhetssyn och ge ämnesspecifika kunskaper och fördjupningar. Ämnet samhällskunskap får en viktig funktion både för specifika kunskaper och analyser och för att ge ämnesintegrerade projekt en handlingsdimension. Detta visar Sara Blanck i en samhällskunskapsdidaktisk licentiatuppsats.

Samhällsstödd politisk utbildning för ungdomar utanför schemalagd skoltid kan ha effekt såväl för individens självuppfattning som för individens sociala och politiska deltagande. Men vilka metoder i den politiska utbildningen som ger vilka effekter är svårt att säga. Det visar en tysk undersökning.

Samverkan mellan myndigheter för att fånga upp och ta hand om barn som far illa eller riskerar att fara illa kräver engagemang, kunskaper, tillit och respekt hos de inblandade parterna för att bestå.

Arbetsmetoder såsom eget arbete och så kallade ”work plans” kräver elevernas självständighet, självreglering och motivation. Men många elever har stora svårigheter eftersom de saknar ansvarstagande, centrala färdigheter och blir lämnade för sig själva. För att eleverna ska lyckas med eget arbete och ”work plans” behöver de lärarnas vägledning och stöd i hur man lär sig och arbetar självständigt.

En skicklig lärare behöver ödmjukt bekräfta eleven, behålla sin egen integritet och visa tydlighet. Likaså behöver läraren ha en föreställning om hur en ideal lärare bör vara.        

Duktiga lärare löser svåra undervisningssituationer genom ständiga improvisationer och de tar huvudansvaret för relationen till eleven i mötet ansikte mot ansikte. Det visar en avhandlingsstudie med fokus på mötet mellan elever och lärare.

Hur kränkning och mobbning är relaterat till de normer som gäller i kamratgrupper men också i lärargrupper, visar Hélène Jenvén i en ny avhandling. De normer som gäller hänger samman med en hierarki inom kamratgruppen och klassen som helhet.

Värdet av generella råd till rektorer har börjat ifrågasättas. I stället lyfts betydelsen av det sammanhang skolledaren verkar i, det vill säga ledarskapets kontext. Först med kännedom om den specifika situationen blir det möjligt att relatera till generella råd.

Om elever med svenska som andraspråk får hjälp att tolka svåra begrepp i läroböckerna når de lättare målen. Det säger Lotta Olvegård, som i sin avhandling har studerat språket i läroböcker i historia och hur väl det förstås.

Skrivehjulet är en norsk skrivpedagogisk modell för lärare som vill arbeta formativt med elevtexter. Två norska forskare har följt en grupp lärare som använder Skrivehjulet, och kan nu se en tydlig förändring.

Med hjälp av en skrivram som eleverna delvis själva är med och arrbetar fram under ett arbetsområde i ”samfunnsfag” får en stor del av eleverna en tydligare inriktning gentemot att utveckla ämnesmässiga färdigheter. Detta visar en undersökning i den norska grundskolan.

Lärare kan med stor framgång använda skönlitterära texter i andra skolämnen än svenska. Det är huvudbudskapet i Mary Ingemanssons Lärande genom skönlitteratur: Djupläsning, förståelse, kunskap som vänder sig till lärarstudenter och lärare i grundskolans olika ämnen.

Religionsdidaktikens etikområde kan förutom ämnesdidaktiska studier också dra nytta av värdepedagogiska undersökningar. Flera publicerade texter inom detta fält har särskilt uppmärksamt skönlitterärt arbete och knyter därmed an till ”Identitet och livsfrågor” som bl.a. behandlar hur livsfrågor skildras i populärkultur.

Barn är kreativa aktörer i sitt eget och andras lärande och de utvecklar handlingsstrategier inom matematikområdet redan i åldrarna ett till tre år. Därför bör det finnas lämpligt material som stimulerar barns matematiklärande i handling, visar en avhandling om yngre barns matematiserande.

Att delta i grupper i sociala medier har i stor utsträckning blivit en del av dagliga rutiner för lärare. Där håller de sig uppdaterade genom att få ta del av idéer och applikationer men det är också ett sammanhang för kollegiala diskussioner som ger stöd i lärarrollen.

Terapeutiska insatser för elever med socioemotionella problem bör inte riktas till samtliga elever. Dessa program kan nämligen få negativa konsekvenser för dem som de ursprungligen inte är ämnade för. Det visar en avhandling från Linköpings universitet.

Geografi, med benen i såväl samhälls- som naturvetenskap, lämpar sig särskilt väl för undervisning i hållbar utveckling. Det mångvetenskapliga forskningsfältet miljödidaktik och miljöundervisning är tydligt relevant för skolämnet geografi.

Skolverket ger dig här möjlighet att ta del av forskningsresultat inom det specialpedagogiska kunskapsområdet. Vi presenterar främst aktuell svensk och internationell forskning, men vi lyfter också fram äldre studier som har haft stor betydelse. Fokus läggs på forskning som är relevant för alla verksamma inom förskola och skola.

Vad innebär den nya skollagen och de nya läroplanerna för specialpedagogiken. Får fokus på kunskap konsekvenser för inkludering och likvärdighet?

Förstaspråket dominerar inte vårt tänkande. Språkliga skillnader kan avspeglas i tänkandet, men endast när språket används för att tänka kring en viss situation. Andraspråkstalare börjar sin inlärning av andraspråket med förväntningar som liknar förstaspråket men anpassar sina kategorier efter kort exponering till det andraspråket. Det visar en avhandling om språklig relativism och flerspråkighet.

Rektor och specialpedagog vid mottagande skolor är nyckelpersoner vid övergången till högstadiet, vilket är en kritisk fas för inkludering. De styr vilket stöd elever får och utformningen av kommunikationen mellan avlämnande skola och den egna skolan. De styr också kommunikationen med elevernas föräldrar.

Nyanlända elever tycker inte att ämnena i sig är svåra men både ämnesspecifika begrepp och vardagsuttryck ställer till problem. Lärarna glömmer ofta att förklara dem, särskilt i så kallade vanliga klasser. Övergången till vanlig klass innebär också utanförskap och otrygghet

Vård- och omsorgsutbildningen på Komvux kan vara en väg ut från ett samhälleligt utanförskap, men det finns många hinder på vägen. Ett sådant är spänningen mellan teori och praktik, ett bekymmer som de flesta yrkesutbildningar brottas med.

Om barn går i förskolor som stimulerar dem socialt, emotionellt, kognitivt och kunskapsmässigt förbättras deras framtidsutsikter.

– Det är otroligt många lärare, specialpedagoger och speciallärare som har hört av sig och vill veta hur de ska gå tillväga och hur de ska arbeta med läs- och skrivsvårigheter. Det finns ett stort behov av att få mer kunskap i skolorna, säger Ulrika Wolff vid Göteborgs universitet.

Gymnasieelever använder olika typer av argument om olika samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll och det finns också skillnader beroende på vilket program de går. Det visar en avhandling från Karlstads universitet.

Arbete med hörförståelse är gynnsamt för många elever som riskerar att utveckla lässvårigheter. Tidiga insatser för att identifiera elever som kan få svårigheter med sin läsförståelse är viktiga. Lika viktigt är att det är de barn som mest behöver stöd också får det.

Trots en ny läroplan, GY11, rymmer svenska som andraspråk fortfarande färre kognitiva utmaningar än svenskämnet. Inte minst är utrymmet för läsning av skönlitteratur betydligt mindre i svenska som andraspråk

Elever har svårt att förstå vad månens faser beror på utifrån bilder i läromedel, visar en ny studie. Ett problem är att de samtidigt måste tänka på dels hur månen ser ut från jorden och dels hur solen, jorden och månen ligger i förhållande till varandra. Barns upplevelse av att ha sett fullmånen på natten kan vara en bra utgångspunkt för lärande, menar forskarna.

Elever som lär sig naturvetenskap behöver kunna koppla ihop det som händer på olika nivåer, något som forskning har visat är svårt. I en avhandling visar Anna-Karin Westman exempel på de problem som kan uppstå. Resultaten visar att det är viktigt att lärare lyfter fram sambanden mellan olika nivåer.

Elever som läser flytande kan ha svårigheter med läsförståelsen och det uppmärksammas alldeles för sent. De kan avkoda, vilket utesluter dyslexi, men får svårigheter med läsförståelse på grund av språkliga svårigheter. Aktiviteter och undervisning som stödjer alla elevers språkliga utveckling gynnar deras utveckling av läsförståelse och deras lärande i många ämnen.

Uppfattningen om att elevers skrivande har blivit sämre bygger i högre grad på personligt tyckande än vetenskapliga belägg, men den påverkar utformningen av kurs- och läroplaner i svenska. Det menar Martin Malmström i sin avhandling Synen på skrivande. Föreställningar om skrivande i mediedebatter och gymnasieskolans läroplaner.

Om en elev riskerar att utveckla läs- och skrivsvårigheter är en ”vänta och se-attityd” kontraproduktiv och ett tecken på att samspelet mellan elev och skolundervisning inte fungerar tillfredsställande. Istället bör skolan tidigt kartlägga om det finns risk för att läs- och skrivsvårigheter utvecklas.

Kan en förklaring till Finlands goda PISA-resultat vara att Finland tidigt ger särskilt stöd i läsning, skrivning och matematik? Den frågan ställer Rune Haussttter och Marjatta Takala i artikeln "Can special education make a difference?".

Elever som efter första årskurs i skolan fortfarande strävar med sin läs- och skrivutveckling måste få intensiv undervisning där de ges möjlighet att arbeta med pedagogiskt genomtänkta läs- och skrivaktiviteter åtminstone 10 timmar i veckan. Om andra inslag på schemat får stryka på foten spelar i det här sammanhanget ingen roll.

Återkoppling blir effektiv när relationen mellan lärare och elev är förtroendefull, när lärmiljön upplevs som trygg och när eleverna anser att de behöver återkopplingen. Detta redovisas i en studie där lärares uppfattningar om effektiv återkoppling undersökts.

Normen om perfektion är ett gissel för många ungas hälsa. Skolan som social arena tillsammans med krav på prestationer är påfrestande för många elever, särskilt tjejer. Därför bör skolan arbeta aktivt med de sociala relationerna, menar sociologiforskaren Linda Hiltunen.

För att fler nyanlända elever ska uppnå målen för ämnet idrott och hälsa behöver lärare anpassa undervisningen till nyanlända elevers kunskaper och erfarenheter.

Skolan ska bidra till grundläggande demokratiska värderingar hos alla elever. Men vilka kunskaper och färdigheter gör en ung människa till demokratisk medborgare? Och vad behöver lärare som ska undervisa för demokrati för kompetenser?

Intervjuer med egyptiska aktivister under och i efterspelet av den arabiska våren ger lärdomar om att en framtidstro ger människor verktyg att till stor del utbilda sig själva i medborgarfostran. Men det visar också att denna spontana utbildning behöver följas av institutionella reformer och mer formell medborgarutbildning.

Formativ undervisning handlar inte bara om att forma eleven, även formandet av undervisningen måste få uppmärksamhet genom frågan ”Hur kan undervisningen förändras?”.

SO är både undervisning i fyra ämnen och undervisning i områden som inbegriper flera av dessa men som inte självklart kan sorteras in under ett av dem. Med mer avancerad informationsteknik ökar möjligheten för elever att själva undersöka och skapa sig förståelse. Det ställer dock stora krav på såväl lärare som elever men bär samtidigt på tillfälle till generell undervisningsutveckling.

Om inrikes och utrikes födda elever hade haft föräldrar med liknande socioekonomisk bakgrund och bott i samma bostadsområde skulle nästan hela gapet mellan elevgruppernas studieresultat ha försvunnit.

Trots att de allra flesta har hört om ”fake news” verkar många läsare strunta i att granska trovärdigheten i det de läser. Elever är inget undantag. Att undervisa om källinformationens betydelse för att tolka innehåll är ett medel för att förbättra elevers förståelse av att allt som står att finna på internet inte är sant.

– De arbetssätt som används i arbetet med elever i behov av särskilt stöd måste ses över. Arbetssätten påverkar elevernas lärande och skolprestationer. När skolor ska bli mer inkluderande är det också viktigt att man bestämmer sig för vad man menar med inkludering.

Det går att hitta relativt tydliga kvalitetsnivåer i elevers texter. Det låter möjligen som att sparka in en öppen dörr, men sanningen är att forskningen, och därmed också den forskningsförankrade kunskapen om sådana nivåer, varit relativt frånvarande hittills.

Det finns en stor potential i förskolans pedagogiska arbete med läsning. Genom ett medvetet och planerat arbete kan förskolan påverka barns förhållningssätt till text och intresse för språkets uttrycksmöjligheter.

Virtuella laborationer låter elever utforska världen utan dyr utrustning och komplicerade förberedelser. Men lärarna behöver ta hänsyn till många faktorer för att uppnå önskat resultat, visar forskning från Göteborgs universitet.

Avgörande för hur barn tänker om hållbarhet är de vuxnas engagemang och samtal med barnen, visar en ny avhandling. Det är framförallt i hemmen, inte i förskolan, som barnen verkar erövra kunskaper om hållbarhet. Det gör detta till ett angeläget område för förskolan att utvärdera och utveckla.

Pojkar på yrkesprogram kan mindre om politik och demokrati och är minst intresserade av att delta i politik av alla gymnasieungdomar. Det har flera undersökningar visat. Dessutom har undervisning med strukturerade samtal kring samhällsfrågor ofta ansetts för svårt för yrkesprogrammens elever.

Gruppdiskussioner hämmas när elever uttrycker sig på sätt som inte går att bygga vidare på. Sådana avbrott i diskussionen kan dock återupplivas av inlägg som har en öppen attityd. Det visar en studie av gymnasieelevers arbete med en samhällsfråga med naturvetenskapligt innehåll.

Övergången till och från förskoleklass splittrar ofta barns befintliga sociala relationer. Detta leder till en oro över hur man ska lära känna nya kompisar och vad som kommer att ske med befintliga vänskapsrelationer. Samtidigt skapar bytet av den fysiska och sociala miljön nya och ofta positiva möjligheter och förväntningar.

Den sekulära normen är stark i religionskunskapsklassrummet och det talas ofta om religion som ett fenomen från förgången tid. Det visar avhandlingen ”Religious Education in Contemporary Pluralistic Sweden” och ifrågasätter talet om religionskunskap som ett av de ämnen som starkast bidrar till tolerans, öppenhet och respekt.

”Barns kunskapsutveckling och eventuella svårigheter i skolarbetet måste tas på största möjliga allvar, och omedelbart! Att vänta och se och lösa situationen med hjälp av olika omplaceringar är rent förödande.”

Inga kurser eller utbildningar hittades

Gå tillbaka
eller
Till toppen Gå till toppen på sidan